Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

BOKANTAJ-PAWOL EPI HUGHES BARTELERY, MATJE KREYOL

Georges-Henri Leotin
BOKANTAJ-PAWOL EPI HUGHES BARTELERY, MATJE KREYOL

   Hugues Barthéléry za pibliyé 3 woman an kréyol épi “K-éditions” :  Ti Anglé a (2008), Barbara, es ou ka sonjé (2013), épi Neg Zabitan (2015). 

   Nou bokanté pawol épi’y, pou i di nou ki moun i yé, sa ki larel li nan travay machokay kréyol la, ki manniè i ka wè divini lanng la…

   (Hugues Barthéléry ké asou Zouk TV vandrèdi 2 févriyé 2018, dépi 3 zè dlaprémidi jik 4è édimi, adan an nouvel emision Guylène Régal : “Kréyol palé, kréyol matjé”).

                                                                 *** 

   1/ Hugues BARTHELERY, ki moun ou yé ?

   Man wè jou 25 Novanm  1938, La Trinité.  Man fè ti lékol La Trinité, sègondè Lisé Chelchè, sipériè Lenstiti Vizioz. 

   Man koumansé travay lanné 1959, man té enstititè ranplasan Baspwent, épi apré man travay Trézò Piblik, pannan man té étidian.

   Man pasé konkou enspèktè Trézò lanné 1965. Apré, man fè an lanné l’ENST (Ecole Nationale des Services du Trésor). Yo nonmen mwen « Chargé de mission Trésorerie générale Seine Saint-Denis ». Man rantré Matnik lanné 1970 kon « Chef de service Trésorerie générale de Fort-de-France », épi man fini kariè pofésionel mwen « Trésorerie Principale Finances Publiques François ». Man rété la jik an 2000, lè man pati laritret.

   Man mayé ek man ni 3 yich.

   2/ Kisa ki ba’w lidé matjé an jénéral, épi, espésialman, matjé kréyol ?

  Lidé matjé vini mwen pou tjwé tan an, lè man té ka atann pou pasé séyans radiotérapi yo té preskri mwen lopital Clarac. Man té ni twop estress, man pa té ka rivé li. Kidonk, man fè limajinasion mwen  travay, ek man matjé an pies téyat. Trètman mwen diré  2 mwa, tan man pran pou matjé  pies téyat mwen an. Lè man fini, man tann palé di an konkou téyat  « Centre Dramatique Région » té lansé. Man té fini pies téyat mwen an, alos man prézanté’y. Man té estèbèkwè lè yo di mwen man té anpami lé nominé, dèyè Georges Mauvois, ki té grenyen. Man konpwann an moman taa ki man té kapab matjé san pèson pa fè lafet épi mwen.

   A lanmò manman mwen, man ran  li an ti lonmaj légliz. Man pran konsians a moman tala di potalans listwè’y. Sé la man pran désizion matjé “Ti anglé-a”. Man matjé’y an kréyol, pas tout listwè a té ka pasé an koumansman lé lanné 1900, é  an tan taa, sé té ayen ki kréyol moun té ka palé. Anplis, man pa té ka santi  man té asé fò pou menyen fransé a.  Alos man désidé matjé tout liv mwen an kréyol.

   3/ Pami moun ki ka ékri, an fransé kon an kréyol, ki matjè ou enmen, épi ou ka santi ou sé maché an tras li ?

  Man pé di, pou matjè ka ékri an fransé, man enmen manniè matjé Emile Zola, pou présizion i ka pòté lè i ka dékri an bagay, é sé sa man éséyé fè adan sé liv mwen an. Matjè kréyol man pisimié, natirelman sé Raphael Confiant, pou divèsité épi fos sé roman’y lan, ki ka palé di nou, di listwè nou. Malérezman, man two vié atjelman, épi man pa ni asé fos pou suiv tras li. Pou sé pies téyat la, sé Georges Mauvois ki sèvi mwen model.

   4/ Ki  pwoblem ou jwenn pou pibliyé sé liv ou a ?

  Pwoblenm man jwenn, sé pas sé liv mwen an pa an fransé, men an kréyol… Sé pa tout éditè ka asepté pibliyé liv an kréyol. Déjà pou yonn, moun pres pa ka li liv fransé ankò, adjijé wè li an kréyol ! Sé éditè a pa ni pies bénéfis épi liv kréyol, pa ni asé lèktè. Menm ditribitè ka rédi dèyè. « Librairie Antillaise » pa ka pran sé liv kréyol mwen an.

   5/ Kouman ou ka wè divini machokay kréyol la (litérati kréyol la), épi divini kréyol Matnik la an jénéral ?  

   Matnik, tout moun ka palé kréyol, tout timanmay ka palé kréyol, é yo ka menm aprann  kréyol  lékol, sé pa jòdi kréyol la ké disparet. Men pou litérati kréyol la, sé an lot  bagay. Sé moun an ka rédi dèyè pou li kréyol la, yo ka touvé i two red, ni twop « W ».    Toutfwazékant, man konstaté, si moun pa enmen li kréyol la, yo enmen tann li, adan chanté, adan slam, adan powézi, adan kont, menm adan listwè kout oben listwè lonng. Kivédi, lavini litérati kréyol la pa adan liv ankò, men adan an nouvo teknoloji ki ké pèmet moun wè latélé oben tann laradio, adan disk-odio [disques-audio] tousa matjè fè an kréyol…

                                                          H.BARTHÉLÉRY, janvié 2018.

 

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages