Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

DANIELLE DE ST JORRE I GANNY ONORE POUR SON TRAVAY ANVER LEMANSIPASYON LALANG KREOL

http://nation.sc/
DANIELLE DE ST JORRE I GANNY ONORE POUR SON TRAVAY ANVER LEMANSIPASYON LALANG KREOL

Defen Danielle Jorre de St Jorre, en madanm ki ti enstrimantal dan devlopman Kreol Seselwa e ki ti Minis Zafer Etranzer, Planifikasyon ek Lanvironnman depi 1993 ziska son lanmor le 28 Fevriye 1997, in ganny onore. Pour koensid avek Lazournen Enternasyonal Kreol yer stati Madanm de St Jorre ti ganny devwale kot Lenstiti Kreol, Au Cap.

Prezidan James Michel ki ti envite doner kot sa levennman, ti ganny loner pour devwal skilptir sa madanm ki’n fer bokou pour anmenn lalang ek kiltir Kreol lo sa nivo kot i ete ozordi.

Prezidan ti ganny akonpannyen par Minis pour Tourizm ek Kiltir Alain St Ange, Msye Gerard Le Chene, en zanmi pros Madanm de St Jorre ensi ki pti zanfan sa madanm Yann d’Offay-Mancienne.

Sa skilptir in fer par artis ek skilpter Seselwa Egbert Marday.

Osi prezan kot seremoni ti le de sekreter prensipal dan Minister Tourizm ek Kiltir – AnneSkilptir Madanm de St Jorre i travay artis Egbert Marday Lafortune ek Benjamine Rose, manm lasanble nasyonal pour Au Cap Murielle Marie ek pour lezot distrik e envite pei kreolofonn ek lezot o personaz.

Apard son travay remarkab dan devlopman lalang Kreol Seselwa, Madanm de St Jorre parey bokou ti apel li, ti osi etabli lyen ant bann lalang ek pep Kreol dan lemonn.

An 1982 i ti o sant premye rankont ofisyel Lasosiasyon Bann Zil Kreol ki ti reini bann zil ki ti annan Kreol konman zot lalang maternel, notaman Martinik, Gwadeloup, Sent Lisi, ek bann zil Dominik.

Bann zil kreol ti lafors deryer selebrasyon Lazournen Enternasyonal Kreol ki ti ganny selebre pour premye fwa an Dominik an 1981 e par lezot zil an 1983. Madanm de St Jorre ti osi enstrimantal dan lorganizasyon premye Semenn Kreol an 1982 ek premye Festival Kreol an 1985 isi Sesel. Menm sa batiman kot son skilptir i ete, Lenstiti Kreol, ti ganny konstrir apre ki sa madanm ti’n rod finansman avek Lanmerik.

An ekspriman son respe ek lapresiasyon pour tou sa travay remarkab par Madanm de St Jorre,  Minis St Ange ti dir ki sa madanm ti vwar nesesite pour nou pep prezerv son nanm, son lidantite ek son kiltir.

“Mon toultan dir ki sel keksoz ki pep Seselwa i annan pour prezant son lekor se son kiltir, son kreolite. Tou sa ki fer nou sa ki nou ete,” Minis St Ange ti dir.

I ti osi mansyonn travay dir ki ansyen Prezidan France Albert Rene ek Prezidan aktyel James Michel in fer pour osi lev lenportans nou kiltir Kreol. Sa de prezidan, Msye St Ange ti dir, in e pe touzour met Seselwa o sant devlopman son pei.

 

Minis St Ange ti osi fer referans avek lansman Labib an Kreol Seselwa Mardi e ti dekri sa levennman konman en keksoz remarkab ki reprezant kote nou ete konmela dan lemansipasyon nou kreolite ek nou lalang Kreol.

Direktris Lenstiti Kreol, Penda Choppy, ti dir menm Lensititi Kreol i en linisyativ Madanm de St Jorre e devwalman sa skilptir i reprezant en senbol larevolisyon kiltirel Seselwa.

Sineas Gerard Le Chene, en zanmi kontanporen Madanm de St Jorre, ti retras enpe parkour sa madanm ki in dekri konman en personaz remarkab.

I ti koz lo zot bann voyaz, espesyalman zot lepok Kebek, Kanada, e fer fas avek bann sitiasyon lepok Prezidan Sekou Toure an Gine; Jacques Chirac an Frans e lezot ankor.

Ti osi annan enn pti legzibisyon lo bann lakonplisman mazer Madanm de St Jorre. Seremoni ti ganny animen par akter ek santez tradisyonnel Aisyen Yannick Duteilly ki ti sant en sanson folklorik L’Amour et les Courages des Femmes.

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.