Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Kréyolad 670

FANM DÉPITÉ

Jid
FANM DÉPITÉ

Adan éleksion dépité-a, pa djè ni fanm ki té douvan douvan. Ou sé di yo té pito sipòtez kom sipléyan ek ka sipliyé nonm ba yo an ti-plas.

Nou jik wè an parti gwo mòdan éti pa rivé trouvé an madanm sipléyan. Pétet sé nouvo dépité a ké ni pou propozé an lwa pou oblijé mété fanm douvan an 2022.

Kontel pou prochen éleksion, tout sé kandida-a ké ni pou prézanté an fanm épi an nonm sipléyan. Konsa asiré ké ni kat fanm dépité.

Man ja ka tann sé boug politik-la ka wonchonnen pou di komva, pé ké ni asé fanm, yo poko paré sisi sila…

Mé es sa pé ké fè yo réfléchi tibren? Si Matinik pa lé kontinié débité fanm akondi bef labatjwa an politik-la, pétet sé sa pou nou fè. Asiré nou ké ni dépité fanm. Lwa la parité fè ki anlo boug pa kontinié rété la. Pétet fok i kontinié alé pli lwen. An lanné sé fanm-nonm, senkan apré sé nonm-fanm. Kisiswa pou dépité, sennatèz. Man sav man ka révé tou doubout, mé pétet sé konsa pou sé fanm lan antré pli fon an politik.

Pli bel-la sé si nou ka mété larel-tala pou éleksion mè, asiré sé pa dé mè fanm selman ké ni Matinik.

Mé man pa ni dépité, ni sennatè ajijéwè konséyé minisipal, man palé ba pèsonn konsèy, mé akondi poveb-la: «sa mel ka di lè i an piébwa, sé pa menm bagay-la i ka di lè i atè».

Jid

* * *

Bel poveb kréyol 419

«Avan mayé, sé chéri doudou, lè ou mayé, sé si man té sav».

Vignette par François Gabourg

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.