Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Guide de la veillée mortuaire

par Diana Ramassamy, Ibis Rouge Editions
Guide de la veillée mortuaire

Ki Amérendien, ki Afriken, ki Zendien, ki Blan, chak sé mak-moun la ki an péyi-Gwadloup la té ni on konpòtasion diféran douvan lanmò. Sé éritaj-lasa ki fè si sosiété kréyol la rivé met si pié stratréji a'y ki ta'y pou babouké lapè a lanmò.

Gid-lasa ka dékatiyé konpòtasion, jan-fè épi jan-vwè a sosiété kréyol la douvan lanmò. An tan-lontan, véyé a moun-mò té on biten pòtalan an péyi-Gwadloup. Sé té on moman longannaj pou mò-la kon pou sé vivan-la.

Kon ou vwè kouri-sikilè la té pasé, sé kon ou vwè vwazen vwazin té ka vini gadé ki mannev yo pé pòté ba met a mò-la. Sé boug-la té ka bradjaké yonn-dé ban pou moun pé sizé oben on ti joupa si kaz-la té two piti. Sé madanm-la té ka pwopté kaz-la, yo té ka méné bwè é manjé, kafé, wonm, bouji, tou sa ki fo pou pasé lannuit épi mò-la. Tout moun té ka kokomiyonné mò-la ; i té lavé, lenjé é pengné dapré koutim kréyol.

Si sé priyè-la té ka méné nanm a moun-mò la monté adan péyi a moun san chapo, yo té ka masonné braraj a tout kominoté-la. On véyé té on bel mòso matjoukann kréyol la moun té ka voyé kont, jé-di-mo, timtim oben kayanbouk (kisisi kisila) alé pou fè lespri a yo maché é défawouché lanmò.

Moun a lantou-la té ka pòté dapiyan-lespri ba met a mò-la, é sé ansanm ansanm yo té ka dépasé lanmò.

Mé jòdi-jou, épi larel-neftaj, véyé ka fet flip flap. Sa nou ka mandé, sé es moun-Gwadloup ké touvé nouvo mwayen aksepté lanmò pou jwi lavi pi bien san yo ped sa yo ja ni la.

{ {{L'auteur}}

Diana Ramassamy est chercheure du Groupe d'Etudes et de Recherches en Espace Créolophone et Francophone (Guadeloupe). Née en 1977 à Saint-Claude (Guadeloupe), elle prépare une thèse de doctorat dans le domaine de l'Oraliture dirigée par le Professeur Ria Lemaire-Mertens. Elle participe au programme de Recherche «Études comparées des traditions orales dans leur relation avec l'écrit» au sein de l'UMR 1632 du CNRS de la Maison des Sciences de l'Homme et de la Société à Université de Poitiers.}

Post-scriptum: 
64 pages - format 17 x 24 cm, couverture quadri pelliculée, broché dos carré cousu fil textile. ISBN: 2-84450-144-3, Ibis Rouge Editions, 97351 Matoury (Guyane),© 2002 Prix : € 13 Euros

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.