Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Semaine Internationale du Créole

INTERVENTION DE DANIEL BOUKMAN

Plodari Daniel Bouman
INTERVENTION DE DANIEL BOUKMAN

Mi plodari-a Daniel Boukman vréyé douvan, atè Laviè-Pilot, vandrèdi 23 oktob 2015 alokazion simenn-lan pou gloriyé lang kréyol la.

Mésiézédanm, bonswè épi an bel mèsi ba l’ADPKM (1) ki ka ba mwen lokazion bokanté épi zot lantou zafè mofwazaj pawol-matjé nan lang fransé yo ka tounen nan lang kréyol Matinik-la.

Sa za ka fè pasé yonndé lanné, (laj-la pòò té mété lanmen anlè mwen) man té ni vent-senk lanné, man té ka rété Alger, lwen lwen péyi-mwen épi davwè, lè man té an jenn-bway, man pa djè té ka palé kréyol pas man lévé adan an fanmi étila sé lang fransé a ki té ka mennen kifè pou matjé sé primié pies téyat la man matjé a kontel Orphée nègre, Les Négriers, Ventres pleins Ventres creux, Et jusqu’à la dernière pulsation de nos veines,(2), sé yenki nan fransé man matjé yo.

Mé menm si, an tan man té an tibolonm, bouch-mwen pa té ka palé kréyol, zorey-mwen épi tjè-mwen té ka tann pawol, son, kadans lanmizik lang kréyol la éti moun andéwò lafanmi té ka palé é sé konsa kontel dlo ki ka dòmi anba tè, épi an jou ka tijé ek ka ba dlo sous ka ba dlo lariviè, dlo larivié ka rivé nan lanmè, sé konsa sé pawol-la, sé son-an, kadans lanmizik lang kréyol la zorey-mwen, tjè-mwen té tann lan, anmizi anmizi belté lang natif-natal nou a ba an tralé powezi akwèdi zwézo zel démaré… ba déotwa krey powem man matjé nan lang kréyol la kontel Anba fey, Pawol bwa sek, Chiktay pawol, Zizinng pawol (3)

Lanné 1995, man vréyé douvan an pies téyat man kriyé Délivrans , an pies étila lang kréyol la lienné épi lang fransé a.

Délivrans, sé té an manniè démaré lespri-mwen é sé dépi jou-tala, man mété kòmwen ka matjé pies téyat yenki nan lang kréyol Matinik la kontel Es lakou dò, Agoulouland, Poulbwa ek bwabwa, Misié Agoulou ek Ti Sonson (4) épi tou, pies téyat matjé an fransé a kontel La véridique histoire de Hourya, L’Homme endormi ou De nouveau la Bête immonde, La mésaventure d’Adiraban le marchand (5).

Epi mi anvwala, man antré nan an lawonn éti matjè-pawol kontel Jean-Pierre Arsaye, Misié Georges Mauvois, Marie-José Saint-Louis, Térez-Léotin, Judes Duranty, Jean-Marc Rosier, Raphael Confiant épi dot ankò, yo tout la tounen nan lang kréyol la pies téyat, istwè-kout, istwè -long, kont...pawol-matjé ki té matjé nan lang fransé a.

Lanné 2012, man vréyé douvan transbòdaj Ploutos an pies téyat, Aristophane an matjè péyi Lagres an tan Matizalem, matjé… Man transbòdé Ploutos ek man kriyé’y Liwa lajan (6).

Man antré adan lawonn espésial tala é sé konsa, man mofwazé, lanné-tala, kont péyi Lafrans ek Lanorvej dontotjel Le Petit Chaperon Rouge ki tounen Tifi Chapo Wouj la-, Les trois petits cochons ki tounen Sé twa piti kochon an. Le vilain petit canard ki tounen Vié piti kanna-a épi La Belle aux bois dormant : Bel manzel-la ki té ka dòmi anfon bwa-a ; Jacques et le pois magique : Jak épi pwadangol majik la ; Cendrillon : Sanndriyon ; La fillette aux cheveux dorés et les trois ours  : Tifi chivé doré a épi sé twa lous-la ; La petite poule aux plumes rouges : Ti poul plim koulè wouj la.

Poutji , dapré mwen, sé an bon bagay zafè tounen nan kréyol sa ki matjé an fransé ? Sé pa pies pa mété asou koté an manniè définitif matjé pawol nan lang kréyol la pou anni mofwazé lang fransé nan lang kréyol…Lè an matjè matinitjé ka érisi mofwazé an lot lang (kontel lang fransé a) nan lang natif-natal li, sé  an manniè montré lang kréyol la, li tou, kapab fè sa lang fransé a ka fè lè i ka mofwazé lang anglé a, sa lang pangnol la ka fè lè i ka mofwazé lang fransé a  épi ki sa sa yé ésa.

Poutji man chwézi mofwazé  an kont traditionel péyi Lafrans éti Charles Perrault matjé ni pasé kat-san lanné di sa. ?

An koko sek ni an zékal ki ka vlopé nannan koko-a…  Eben !Le Petit Chaperon rouge Charles Perrault matjé a, sé akwèdi an koko sek : zékal koko-a sé listwé kont la ka rakonté ; nannan koko-a, sé mofwazaj mo fransé tounen nan mo kréyol ; nannan koko-a, sé mésaj-la  ek  mesaj-tala , i bon pou tan an tan lontan, i bon pou tan jòdi ;  i bon pou anlo sosiété oliwon latè : fok timanmay kouté manman, kouté papa  ; ti gason kon tifi,  fok yo véyatif ek pa bliyé, délè ,séré dèyè bel pawol siwo miel ni an nonm, ni an fanm sèpan.

Man chwézi travay épi Lézédision AUZOU (7) padavwè adan an primié tan, mofwazaj kont-la nan kréyol Matinik li yonn épi nan an déziem tan, lang kréyol-la fas a fas épi lang fransé a…

Epi sé liv- Lézédision AUZOU a  obidjoul  toubannman  épi moun pé achté yo  fasil pas yo pa chè pies (5 euros).

Mésiézédanm, man za palé trop ! Tan-an rivé pou sé pawol zot man pou kouté  ek ba larépons.

Mé avan plodari-mwen an bout, man ka di Flora Germain, yonn adan sé poto mitan l’ADPKM la, an bel mèsi…Epi lonnè, respé ba zot tout ki pran tan vini salle Lumina Sophie oswè-a…. Mèsi  mèsi anchay !

1. ADPKM : Asosiyasion Pou Défann épi Palantjé Kilti Matinik ki wè jou lanné 2010 atè Laviè-Pilot,  wouvè dives latillié (wot-tay, tanbou bèlè, téyat, wouchah tradision, aprann matjé kréyol) 

2. Orphée nègre, Les Négriers, Ventres pleins Ventres creux, Et jusqu’à la dernière pulsation de nos veines (Editions Harmattan) 

3. Anba fey (Editions Radio Mango) Pawol bwa sek (Editions Zandoli)  Chiktay pawol (Editions Mabouya)  Zizinng pawol (Editions Mabouya) 

4. Es lakou dò, Agoulouland, (Editions Harmattan) Poulbwa ek bwabwa, Misié Agoulou ek Ti Sonson (K.Editions) 

5  La vériidique histoire de Hourya, La mésaventure d’Adiraban le marchand (Editions Harmattan); L’homme endormi ou De nouveau la Bête immonde (K.Editions) 

6 Liwa lajan (Editions Harmattan). 

7 Editions Auzou : www.auzou.fr

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages