Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Kréyolad 844

Lang kréyol gloriyé

Jid
Lang kréyol gloriyé

Simenn pasé anlo komin avan Jounen Entènasional Kréyol oliwon latè pran douvan. Té ni dives manifestasion kontel Lavil Dikos, prézanté vandrèdi pasé ann opérasion i kriyé: «Annou pran plézi palé ek kouté kréyol» épi an manmay Dikos misié Jan-Fanswa Liénafa. Sa té bel dann épi bel pawol poézi kréyol.

Ni an moun ki pofité di:

— Nou lé kwè sé ké fet pli souvanman!

Adjilbè di mwen i pa sav si Man Limè ké tann. Adan komin Latrinité éti labitid fè dikté dépi pasé diset lanné té oblijé annilé.

Asiparé yo pa té rété mas pou sé kandida-a. Es sé pou sa té ni pliziè dikté toupatou kontel Fodfrans épi Dinamik Jenn Matinik, Sanblaj pa koté Mòn-Wouj oben LLKM dimanch l’IMS.

Epi zafè viryis-tala anlo moun ka pran fè, sirtou manmay lakilti. Kisiswa mizisien, kontè, animatè, sonorizatè épi kisasayésa. Yo jik nonmen Orlàn, pa pou chanté, pas yo pres pa rété vwa, mé pou défann koz-yo kom prézidant. Pas kon tout moun, sé artis-la ni fakti pou péyé an bout mwa-a. Sé pa mizik ka plen kannari-yo.

Nan zafè annilé-a, érezdibonnè konkou Miss fet épi sis jennfanm kanmenm. Asiparé kom ki diré Miss lanné pasé-a té pran bon fè, pa selman akoz di viryis-la. I jik fè an let pou vèti jenn fanm ek pou di yo pengad.

Kanmenm apré twa kou, Séfora monté an siel Miss, manzel di an kréyol «man dan lazur» afos i té kontan. Ni yonndé moun ki pa toutafetman konprann, mé sé kouto sel ki sav sa ki an tjè jonmou.

Sé bien sa fanmiy Keyzia ka di pas lajistis ka riproché’y boustjilé an jendam ek i ké ni a viré paret mwa prochen. Sé bien pou sa twa asosiasion fè an lyannaj pou Jistis Matinik ba L’ASAUPAMAR ek l’AVCA.

Manmay adan simenn tala nou ka chonjé Jounen Entènasional Kréyol mé zot kontinié li Kréyolad ek genyen liv kréyol pou zot li ek palé kréyol tout lanné-a, sé pa mwa-tala selman.

Jid

Bel poveb kréyol 584

«Ou pa ka tiré boyo pou mété pay».

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.