Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

LISÉ CHELCHÈ

Hughes BARTELERY
LISÉ CHELCHÈ

Prèmié fwa man mété pié mwen Lisé Chèlchè sé té pou pasé lekzamen lantré an siziem, man té ni wonzan, sé té prèmié fwa man té ka désann Fodfwans. Initil di di manniè man té koutja.

Dépi taksi-péyi a pran chimen Larèdout désann man té za toudi : loto, loto, lari laj, moun, bwi, dézod. Dabò pou yonn, i mennen nou maché lédjim dépozé sé machann-lan, apré i kontinié épi nou, pas man pa té tousel, mennen nou jik douvan Lisé-a. Tet mwen té anlè, zié mwen té ka pété, lajwa té ka simèjé tjè mwen, man té pres bliyé poutji man té la. Sé batiman-an té bel, sé lakou-a té gran, sé dèyè leskalié ki té ni leskalié ka monté, ka désann an tout sans. Apré lekzamen fini é ki man wè tousa man wè a, man rimonté La Trasé  épi ansel lidé : alé lékol adan Lisé taa. Erez-di-bonnè, Bondié té la pou mwen, rézilta lekzamen mwen té bon, not mwen té bon, dièktè-a fè lanrestan, yo asepté mwen, épi lè oktob rivé man rantré an siziem Lisé Chèlchè. Manman mwen Tilann té an siel, li ki pa té jenmen alé lékol, yich-li té ka alé lékol Fodfwans. Tou natirelman, i mété mwen lenterna épi i monté trouso mwen ba mwen : chimiz nef, chot nef, soulié nef, pijama nef, tout bagay té nef, é pou gran malè mwen an kas nef tou. Man ni tan mété kas taa an sel fwa, man pa mété'y dé fwa. Man pran sitelman kout plat lanmen anlè'y ki man garé'y vitman-présé adan kazié mwen jiktan man viré mennen'y monté La Trasé. Fok tout lenj-mwen té liméwoté. Pou matjé sé liméwo-a : zanmi, vwazin, kanmarad, yo tout vini ba koudmen é tout La Trasé té o kouran : Hugues té ka alé Lisé Fodfwans.

 

            Man rantré lenterna lavey larantré jénéral. Dépi prèmié swè-a man trapé an bab. An ti milat Fodfwans, yich an doktè ki té mété’y lenterna pou pran séraj-li, désidé tousa ki té ni pijama nef sé té neg kanpann ki té ka dòmi an wob. Lè liswè rivé, pannan man la ka ponmnen pijama nef mwen tou fiè, i anni balansé an so dlo sal anlè mwen, sa ki blijé mwen dòmi épi islip mwen. Man té abo fè gwo dézod, voyé kò mwen anlè, pres goumen, man té blijé admet i pa té manti. Pou vré man té bien an neg kanpann, man pa té jenmen pòté pijama, sé té rad-dòmi, kivédi sa man té ka touvé pou sèvi varez, é man té ni doukwé épi senk gran frè, twa sésé, an vié chimiz, an triko, an wob. Men sa man té pli simié sé té an gran-wob man Tidou, i té dous, i té cho, man té ka antré adan kon adan an sak pou dòmi atè san pies tjak. Lè man té andidan'y man té an yich vlopé nan bra manman’y. Man pa té bouzwen mores.

  

 

Man pasé an bon enpé tan jénes mwen, ka dòmi-lévé Lisé chèlchè. Man té ka  monté La Trasé jiskont lè vakans rivé : nwel, pak, gran-vakans.  Lisé Chèlchè té kon lakay mwen, sé poutji man pa pé baré zorey mwen  douvan tousa ka rivé’y atjelman an.  Yo ké razé ‘y, yo ké mété’y an sann, é sé souvinans tout lajénes mwen  ki ké disparet épi’y.  Sa ka fè mwen lapenn, tjè mwen séré a léto, men kanmenm pa konté anlè mwen pou monté barikad pou sové’y. Si’y vini danjéré votomié yo razé’y.

 

            Bon oben mové souvini ka goumen lépé an tet mwen, men lè man voyé tousa ki té mové an razié, man ka ba zot sa man ritienn asou tan taa :

 

            Tan man pasé Lisé-a pèmet mwen konnet kanmarad adan pres tout komin. Anpami yo, pli gwo mòdan Matinik, Prézidan Marie-Jeanne, épi soutou défen frè’y Gustave ki té bon zig mwen.         

           

            Lè pa té ni dlo an karenm, yo té ka mennen nou, avan nou rantré lékol, benyen lanmè "la Française" . Menm si man pa té ka wè ki manniè dlo lanmè a té pé lavé nou, nou tout té kontan sòti Lisé-a an ti moman.       

           

            Nou té enmen  "Lasen Charlemagne » tou, sé té an jou nou pa té ni lékol lapré midi épi sé té jou nou té ni pli bon ripa lenterna. Jou taa sé profésè-a té ka envité lé dé mapipi chak klas, vini manjé épi yo. Natirelman man pa té adan, men yo té ka ba nou manjé pres menm bagay ki yo. Ansel zélev ki pa té anpami lé méyè men ki té ka alé manjé épi yo chak lanné, sé té Marius Cultier, i té la pou jwé piyanno ba yo.           

           

            An pwofésè jéwografi sòti lotbò, fè nou konnet lé pli bel tjiriozité lanati Matinik pé ni :  "La savann pétrifikasion" Sentàn- "tonbolo" Sent-mari- "sources chaudes" Lamontàn Pèlé - "Goj la Falez" Lajoupa- Bouyon. Si sé pa té pwofésè taa, man bien kwè man pa té ké jenmen konnet sé koté taa.         

            Man pé ké jenmen bliyé nonpli sèten sanmdi apré-midi man pasé épi tréyi, épi godiyo pou fè préparasion militè. Yo té ka aprann nou maché o pa, menyen fizi, monté ek démonté famas.

           

            Man pa sav si sa pé fet atjelman, men Roland Jean-Baptiste-Édouard épi yonn-dé zot zélev tèminal, té fè konstwi san pies lajan an payot adan lakou Lisé-a, pou òganizé "Bal des Sciences" pannan kannaval-la. An tan taa pa té ni ladrog, pa té ni viyolans, sé té lakonfians ki té met. Tout bagay pasé luil-doliv, man jis trapé an bel kosta,

           

            Pou fini, man lé ni an ti sonjé ba lé 52 zélev kanmarad "Sciences-Ex." 1958. Asou foto-a, nou tout anlè'y lantoun Man Jaquin, pwofésè fizik-chimi. Man lé pofité tou, pou rann tousa ki za kité nou, é za ni yonn-dé, an lonmaj, men soutou sa ki pati two bonnè blipman pannan yo té étidian toujou : Audenay, ki mò adan krash aviyon Déshaies (1962),  Figuères, ki mò adan an brital aksidan loto Guadeloupe. Man bien kwè pa janmen ni otan zélev adan an klas, men travay épi respé fè nou tout bien érisi adan lavi.     

 

      Lè yo ké viré konstwi Lisé Chelchè, tousa man ka mandé, sé pa chanjé non'y souplé, pou i pé rété pou toujou an tjè nou.

 

 

                                                                                           Hugues Barthélery

   

 

 

Bwet-mo

 

Famas  :  Fusil mitrailleur de l'armée française

 kas   :  casque colonial

kosta : costume deux pièces qui a servi d'uniforme aux organisateurs du bal.  Tous les bénéfices ont été versés à l'intendance au profit de la coopérative du Lycée

Koutja  :  pèquenot, timide

Lenterna : internat

Mores : nom du bas du pyjama

Varez : nom du haut du pyjama - Le pyjama à la campagne, est fait de deux parties distinctes, le haut qu'on appelait varez ( vareuse) et le bas qu'on appelait mores.

 Zig : ami         

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.