Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Marcel Lebielle, défansè kont kréyol, pati-monté nan filawo

Raphaël CONFIANT
Marcel Lebielle, défansè kont kréyol, pati-monté nan filawo

   Lè man apwann nouvel lanmò Marcel LEBIELLE, primié bagay man kouri fè, sé chèché an foto ta'y pou sa ilistré artik-tala zot la ka li a, men man té abo gadé asou GOOGLE, QWANT kisasyésa (etc.), man pa rivé jwenn pa yonn ! Bagay-tala ka montré an kalité nonm-lan té ni, an kalité ki ra toubannman lakay-nou : i pa janmen té enmen mété kò'y douvan abo tout djoubak(travail/work) i té ka fè pannan lanné ek lanné pou sa défann lang ek kilti kréyol la ek soutou palantjé'y (promouvoir/to promote). 

   Marcel LEBIELLE té enmen kont kréyol kon enmen fet ek sé li ki wouvè lapot sé gran majolè (conteur/story-teller) lakanpay Sent-Mari a ba mwen kivédi Bizoden, Péwou oben Sentawoman.  I té konnet yo tout ek i té rivé trapé konfians-yo, bagay ki pa té flouz (facile/easy) pies davwè (parce que/because) etsétéra moun té ni labitid monté lakanpay pou sa anrijistré kont ek filmen lavéyé moun-mò épi apré sa, disparet té ka anni pwan yo. Sé majolè-a té ka vini apwann lontan apré konmkwa liv asou yo oben flim asou yo té paret, men sé moun-lan ki té fè yo a pa té ka menm fè yo avwè an liv oben fè yo sav ki an flim té fet. Kidonk lawonn (milieu/environment) sé an lawonn ki red toubannman pou antré andidan'y lè ou wè ou pa ka viv lakanpay oben lè ou ka viv lwen sé moun-tala, sa ki té ka-mwen.

   Sé gras a M. LEBIELLE si zot wè liv-la ki ka ilistré artik-tala rivé fet, LES MAITRES DE LA PAROLE CREOLE (édision Gallimard, 1995), ki ka sanblé pawol dé majolè mapipi (extraordinaire/extraordinary) Matinik kon Tintin DEFREL (éti foto'y ka ilistré artik-tala), Vincent CHEVIGNAC, men majolè ta Gwadloup, Sent-Lisi, Domnik ek Ayiti ki za monté nan filawo (décéder/to die) dépi nanni-nannan. Direktè lékol, agrikiltè, Marcel LEBIELLE touvé tan pou kréyé épi Jean-Georges CHALI ek mwen-menm an krey(association) pou sa sablé sé kontè-tala ("Kontè Sanblé" yo té ka kriyé'y) ek sé nou primié-douvan ki mété doubout "Lannuit kont Matinik". Primié-a woulé nan mwa out 1985 adan lékol primè Mòn-dé-Zes la. Nou jis éséyé mété doubout an "Lékol kont" pou jenn manmay té apwann tiré kont`épi sé mapipi-a, mé nou pa rivé érisi vréman davwè paran sé timanmay-la pa té toutafetman dakò pou sa.

   Man dwé LEBIELLE an lot bagay tou (aussi/too) : sé li ki mennen mwen jwenn an fonséyè (fossoyeur/gravedigger) komin Baspwent étit tit-li (nom/name) té JEANBA, an boug estwòdinè ki té ka antritienn an liennay (relation) épi sa moun-mò a i té ka téré a. Misié té ka sèvi kwayans karaib, kwayans krétien, kwayans afritjen ek kwayans zendien adan tou sa i té ka fè ek i té ka prétann i té konnet sigré lanmò. Sé kon sa mann vini matjé an liv asou'y yo ka kriyé MEMOIRES D'UN FOSSOYEUR OU LES QUATRE-VINGT DIX POUVOIRS D'UN MORT (édision Ibis Rouge, 2002).

   Sé dènié lanné-a ki pasé a, maladi té tonbé anlè Marcel LEBIELLE ek i pa té pé déplasé ankò, li ki té sitelman jaja (adorer/to be fond of) bat lakanpay ek bat bwa ki Baspwent éti lonbrik-li téré ki Lowen éti i té ni zanmi ki Marigo éti i té konstwi kay-li, nan kartié Dominant, éti ou ka wè l'Atlantik. Annou espéré Papa Legba ké wouvè bayè ba Met LEBIELLE ! Abobo !...

   Pannann lanné, épi krey "Kontè Sanblé", Marcel LEBIELLE ek sé majolè-a té ka siyonnen tout Matinik pou fè ispektak kont, soutou adan sé lafet patwonal la.

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages