Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

NI TWOP "KOKE MANMAN'W" ADAN SE VIDE-A, SILON AN BANN IPOKRIT

NI TWOP "KOKE MANMAN'W" ADAN SE VIDE-A, SILON AN BANN IPOKRIT

 Pou sa fè touris vini, nou ni labitid kriyé Matinik "l'île aux fleurs", mé sé pito "l'île aux hypocrites" fok té ké kriyé'y.

 Kontel sé jou-tala, anlo moun ka vréyé vokal asou lé rézo sosial pou di komkwa té ké ni twop jouré ek twop "ay koké manmanw" adan sé vidé kannaval la. Oben sé moun-tala pa konnet an tjou-patat adan listwè kannaval-nou oben yo sé an sakré bann ipokrit. Tout moun sav ki kannaval Sen-Piè avant Lamontay Pèlé té déblozé, sé li ki té pli cho, pli malélivé, atravè tout bannzil karayib la. Kontel, nan lanné 1901, yon lanné avan déblozay-la ki tjwé 30.000 moun la, yo jis ponmnen kochon dédjizé an labé ek an Monséyè adan sé lari Sen-Piè a.
 Kantapou pawol sé chanté-a moun té ka chanté a adan sé vidé-a, pa menm palé ! Kidonk sé pa jòdijou, moun ka jouré adan kannaval. An plis, kannaval sé an moman tan adan lanné-a ki espésial : sé sel lè ou pé di sa ou lé, chanté sa ou lé, abiyé kon ou lé. Pannan 4 ti jou selman adan lanné-a ! Tout lèrestan lanné-a, nou blijé suiv etsétéra reg sosial ki délè kouyon kité kouyon ka alé.
 AWA ! Kannaval Matinik pa vini pli malélivé ki avan. Sé yonndé Neg Matinik okontrè ki vini pli ipokrit. Ay fè an lous pété an nen-zot !...
Image: 

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages