Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Ni yonn-dé ka pléré gwo-dlo pou 19 santim wosman

Ni yonn-dé ka pléré gwo-dlo pou 19 santim wosman

   Matinik sé koté asou latè ki ka konsomen plis boutey chanpay abo pié-rézen pa ka lévé lakay-nou (rézen-bod-lanmè pa ka ba diven asiparé). Chak boutey chanpay-la ka kouté omwens 15 oben 20 éwo, délè 30 menm, men sa pa ka opozé moun fè latjé, jik goumen délè, adan sipermaché pou sa trapé yonn. Ou sé di agoulou ka dansé pou nannan toubannman oben Kongo ka dansé pou lowja. Mi sé jou-tala pri lésans-lan pou wosé di 19 santim pou pliziè rézon diféran, yonn adan yo sé ki pri pétwol-la bay-monté asou marché toutwonlatè-a. Ayayay, mésié-zé-danm-dè-lakonpanyi, fok wè yonn-dé moun vréyé labou, jiré, wouklé, sé menm moun-lan ki pa pè mété déwò 20 oben 30 éwo pou sa genyen an boutey chanpay !!!

   Kantapou sé tala ki kont Alfred MARIE-JEANNE, met-a-manyok la-CTM, yo ka di toupatou oben yo ka kouri-matjé anlè nich-twel yo ki sé fot-li si zot wè wosman lésans-tala fet. Sé malonnet-tala  ka bliyé ki yo ladjé pasé 62 milion éwo défisit adan tjes nouvo kolektivité-a ek fok GRAN SANBLE POU BA PEYI-A AN CHANS ranbousé lanmonné-tala atjèman. Yo ka bliyé sa dapré yo ! Nou ka di yo kon sa : ay fè an lous pété an nen-zot ! Si zot ni an gwo-pwel davwè GSPBPAC fouté EMPN an dal an tjou'y lè 13 désanm 2015, sa sé poblem-zot. Ay wè an tjenbwazè pou sa djéri bles-zot la ! Oben ay pwan an ben-démaré kon moun lontan té ni labitid fè lè zot wè an lanné ki nef té ka koumansé.

   19 santim wosman asou pri lésans-lan, sé pa an bef ki mò, kon moun an tan lontan té ka di. Sa ké blijé yonn-dé adan nou sispann drivé tout lasent-jounen konsidiré yo ni tjek zonbi ka pousuiv yo. Davwè lè 8h di maten fini pasé, kivédi lè agrikiltè-a monté anlè tè'y, lè enfimiez-la antré adan lopital-li, lè met-lékol la mandé zélev-li asiz, lè avoka-a paré kò'y pou sa plédé adan Palé jistis la, lè késiè sipermarché a enstalé'y, lè ouvriyé distilri a mété rad blé'y anlè'y, lè maren-péchè-a ralé kanno'y pou mété'y nan lanmè kisasayésa..., sa ki lo moun-tala, sa ki dizenn milié moun-tala ki ka woulé toujou anlè lotowout-la bonmaten-an-midi-oswè ? SA KI YO ?

   Enben, si zot wè sé yo ka pléré pou 19 santim, manfou a yo kon yo ka di an kréyol gwada !...

 

Bwet-a-mo

 

Abo : bien que.

Dal : défaite cuisante.

Davwè : parce que.

Genyen : acheter.

Goumen : se battre.

Kisasayésa : etc.

Kivédi : c'est-à-dire.

Lontan : autrefois.

Lowja : orgeat.

Met-a-manyok : président.

Nè : peut-être.

Nich-twel : site-web.

Opozé : empêcher.

Toutwonlatè : international.

Wosman : augmentation.

Wouklé : protester.

Commentaires

Véyative | 10/01/2017 - 04:32 :
Il y a un élément très important dans ce message qui me donne à réfléchir depuis des années: qui sont ces personnes qui embouteillent les routes après 9h du matin, dans un pays où il y a tant de chômeurs, tant de personnes âgées..Ne pourrait- on pas faire un sondage, histoire de comprendre .Vraiment cela m'intrigue.

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages