Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Traducteurs : Jid & Ena Eluther

Traduction en créole de "La véranda"

Dominique Lancastre
Traduction en créole de "La véranda"

L'auteur nous conte les souvenirs d'un enfant qui, le soir, à la nuit tombée, quelque part sur une île des Antilles, se cachait sur la véranda pour écouter des histoires inoubliables.

Il fit encore très chaud cette nuit-là; l’oncle René arriva tard, accompagné de Richard et Émilien, deux de ses amis. La véranda s’apprêtait à vivre l’un de ses meilleurs moments, car Richard et Émilien connaissaient autant d’histoires que mon oncle René. La bouteille de rhum trônait déjà sur la table, toujours présente, comme pour marquer le coup d’envoi.

… C’est ainsi que le lapin géant, l’homme chien et les soucouyans firent leur apparition pour la première fois sur la véranda.

Ce fut Richard qui commença le premier.

Véranda-a, trad. Jude Duranty • Editions Nèg Mawon • ISBN 978-2-919141-78-4 • 2019 • 10 €.

Présentation

Dominique LANCASTRE VÉRANDA-A Matjè-a ka rakonté sa an tianmay ka sonjé. An tjek pa dan lé Zantiy, lè lannuit tonbé, tianmay-la té ka séré anba an véranda pou kouté istwa estròdinè. Lannuit-tala, té ni bon chalé. Ton Rèné rivé ta, i té épi dé bon zanmiy, Richa ek Emilien. La véranda té ké viv bel moman, pas Richa ek Emilien té konnet otan blag ki Ton Rèné. Boutey wonm lan, toujou la, té ja asou tab-la konsi i té lé ba dépar-la. Mi sé konsa lapen jéyan an, boug chien an épi sé soukouyan-an anni débatjé pou prèmié fwa anba véranda-a. Sé Richa ki ouvè lawonn.

Dominique Lancastre, sé on moun Gwadloup. I té pofésè anglé. Jòdla i Personnel Navigant Commercial pou on gran konpanni aéryen entènasyonal. Tout vwayaj i ja fè ba-y nannan pou travay a maké a-y. Prèmyé woman-lasa trapé Prix Bal de Paris du roman d’outre-mer an 2011, sé té pou lanné a Les outre-Mer. I adan pogram a kolèj Sentlis Matinik, anba gidonnaj a Nikola Pien (dòktè ès Lettres).

Extrait

Katrè d’maten sonnen, kantékant épi gran pandil salon an ki té ka fè an sel blogodo a chak lè, dé kalté gwo kout tonnè fésé kò-yo asou Lagrivèliè. Man tann tonnè-a té ka woulé o lwen épi i té ka vini anmizi-anmizi. An gwo bri fet. An piè-tonè té tonbé an tjek pa. Chanm-mwen an limen, kay-la tranblé, épi dé kalté gwo gout lapli fésé kò-yo anlè sé vié tol wouyé a. Sa fè ki zafè vié dansé sé démon-an fini épi sa net. Sé friapen-an chapé tonbé. Sa té kon dé kout tanbou pou kriyé Neg mawon gwo lannuit. Pa té rété Neg ankò pou sanblé. Moun lajol épi chenn, sa ki chapé, sa yo masakré, sa yo tjenbé. Moun lajol ki rézinié, sa ki lib, sa ki mansipé. Ni lontan sa té ja fini. Sé friyapen-an té ka tonbé anlè tol-la, té ka woulé ek té ka krazé atè a. Sa té ka fè sé pout kay la vibré. Sé ta a éti djep mason épi vonvon té fè trou ek té ka bougonnen lajounen. Ou té ké di délè kay an tol wouyé a épi tè danmé a pa té ké tjenbé anba bonbawdèman-tala. Tol-la té pé wouvè pou tiré mwen an sonmey-mwen adan gran li akajou a, pou rapé mwen an rev-la oben sé vié-rev la éti man toujou té ka rivé chapé o dènié moman. Man té ka tonbé dan an gran tou, épi flap man té ka ni zel pou man volé. Man té ka lévé épi an kout kriyé, kòmwen tranpé épi laswè. Sé té ki an rev.

Sé mango tro mi a té ka tapisé lakou-a. Yo té ka tonbé pa grap kondisiré an lanmen envizib té ka soukwé piébwa-a. Yo té ka pété atè a épi té ka mélanjé san jòn yo épi latè mouyé a. Sé kokliko-a té ka ped fey-yo ki té tro frel pou rivé rézisté épi tousa dlo. Magré sé bougenviyé-a té soufran, yo pa té ka rivé tjenbé, sé konsi nou té adan tan siklòn.

* * *

Véranda-a, trad.Ena Eluther • Editions Nèg Mawon • ISBN 978-2-919141-79-1 • 2019 •10 €.

Présentation

Dominique LANCASTRE ANBA VÉRANDA-LA Anba véranda-la, sé anbyans é chalè on tigason té ka viv chak lannuit, séré on koté pou tann listwa, kont é léjann a Lézanti. Lannuit-lasa osi, té ka fè cho toubòlman. Ton Rèné rivé ta, èvè dé sendika a-y Richa épi Émilyen. Véranda-la té k’ay viv on pi bèl moman, davwa Richa é Émilyen té konnèt otan listwa ki ton Rèné. Boutèy-wonm-la té toujou byen la asi tab-la, kon pou bay bimparté-la.

Dominik Lancastre, sé moun Gwadloup. Sé té on pofésè anglé. Jòdila i Personnel Navigant Commercial pou on gran konpangni aéryen entènasyonal. I vwayajé onlo koté, sé sa ka ba-y nannan pou maké liv a-y. Prèmyé woman-lasa gannyé pri Bal de Paris du roman d’Outre-mer an 2011, sé té lanné a les Outre-mer. I adan pogram a kolèj Sentlis Matinik, anba gidonnaj a Nikola Pien (Dòktè ès Lettres).

Extrait

Katrè-d-maten sonné, é kòtòk èvè gran pandil a salonla i ka fè plen dézòd chaklè, gwo manman loraj koumansé tonbé asi Lagrivèlyè. Olwen, an tann tonnè pété; mizi-an-mizi i té ka vin pi pré. Syèl-la anni fann an dé. On gran rèlféli parèt. Loraj té sòti tonbé on koté. Chanm an mwen kléré fap, é tout poto a kaz-la météyo ka tranblé; épi gwo gout lapli anniki tonbé kon bonm asi twa a tòl wouyé la, kifè sé dyab-la té oblijé arété dansé dansé a lanmò a yo la. Fouyapen two frajil tonbé atè. Ou té ka tann-yo ka konnyé vèp vèp vèp anlè kaz an tòl la, akondi Nègmawon ka hélé an plen lannuit. Men pa té ni p’on Nèg a sanblé ankò. Moun lajolé anchenné, chapé, masakré, maré ; moun lajolé rézinyé, libéré, afranchi. Lawonn-la té fèmé, dépi byen lontan. Sé fouyapen-la té ka konnyé tòl-la, èvè yo té ka woulé é payé tout fòs a yo pya! atè-la; yo té ka fè poto pouri a kaz-la frémi, la sé gyèp masonn-la té ka dòmi la, la sé vonvon-la té ka fouyé é vonvonné tout lajouné la.

Image: 

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.