Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Kréyolad 534

KRÉYOLOMAJ BA EMILE CAPGRAS

Jid
KRÉYOLOMAJ BA EMILE CAPGRAS

L'ancien président du Conseil Régional de la Martinique est décédé dans la nuit de mercredi 20 août à jeudi, à l'âge de 88 ans.

 

Mèkrèdi pasé, kom nou an vakans, anlo moun kwè sé té an dènié blag lè yo di:

– Emile Capgras kasé pip-li !

Sa ki té an vakans o péyi, té ka chonjé an tan, chak simenn té ni an dènié blag asou Capgras.

Mé es sé pa té an fom rayisans pas misié té ka prézanté sa ti-matinitjé té yé?

Yo jik rivé a di :

– Misié pa fè asé létid pou i prézidan !

Sé ki ni anlo milat, épi anlo moun ki pè lapo nwè-a, ki pa té janmen pran sa dou kon siro zafè misié té vini prézidan pas i té ni plis laj.

Sa ka fè nou chonjé tou, an tan Bissol té dépité sé té menm bagay la tou. An tan-an ( man poko té né) mè fanmiy mwen rakonté mwen yonndé blag anlè misié. Kontel, kom misié pòkò té pran aviyon, i té ka antréné kò’y asou an balansin pou té sa sipòté sé trouder la.

Jédi oswè, pa té djè ni anlo moun Laréjion pou dènié omaj-la SeLe désidé vitman.

Asiparé komkidiré ké ni an plak asou an sal laréjion pou yo sa chonjé’y. Mé es i bizwen sa atjelman?

An boug ki té sitelman nofrap. Antouléka, pou lé kanmarad kominis (lé vré) i ka rété an trè gran militan ki rivé koumansé mété finans Laréjion an nod apré gran défisi lagoch té kité a.

Si pou sèten moun, sé té an jan tizandwa, pou anlo moun, sé té an gran travayè éti magré i sòti dan fanmiy maléré, afos milité i rivé fè an bagay pou péyi’y (chonjé lagrev fonksionè).

Mèsi Prézidan Capgras ou té an gran travayè.

Jid

Bel poveb kréyol

«Lè ou piti, fout ou ka pran fè».

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages