Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

MÉ KA KI FĒ YO ÉGRI KON SA, NON ?

MÉ KA KI FĒ YO ÉGRI KON SA, NON ?

{{ {L'écriture en langue créole s'est d'abord déployée dans la chanson, puis la poésie, ensuite dans la fable et le théâtre. Il a fallu attendre 1885 pour qu'apparaisse le tout premier roman en créole, "Atipa", du Guyanais Alfred Parépou. Mais il semble que, pour l'heure, le genre littéraire dans lequel le créole pourrait le mieux se déployer est celui de la nouvelle (ou "istwa-kout" en créole). Jean S. Sahaï y excelle, comme on le verra ci-après, digne descendant de ses prédécesseurs, eux aussi guadeloupéens : Gilbert de Chambertrand et Germain William...} }} - {{R. C.}}

{{ MÉ KA KI FĒ YO ÉGRI KON SA, NON ?}}

Mé ka ki égri nou kon sa? Lot jou-la, an alé owa Baron Hayot de Destreland fè on maché adan yonn sé iperpapasirfas a'y-la, istwa dèdi maché, padavwa Elkapé pa ni pon déboulé an vil sé jou-lasa. An té li, on doktè té ka di kon sa, moun ki pa enmé maché, mété ténis é ay maché an gran magazen, monté é désann, pa pran eskalatò, maché. An menm tan, an té ka chaché dé-twa liv é yonn-dé zouti pou travay an mwen. An rantré adan on papa gran libréri, on koté sofistiké é modèn kon o Chanzélizé, andidan-la an jous bliyé an té o péyi... Kifè, lè-aza fè an vin tonbé si on madanm an té konnet, ki ka travay andidan-la. Sé té madanm a on vié zanmi an mwen, mé yo ja kaskod. An konpranndèdi, i ké kontan vwè mwen kanmenm, apré kek lanné ki pasé, é i ké fè'y on plézi mandé mwen ki jan an yé. Mé avwala, sé apenn si fi-la di mwen plis bonjou ki sa. I pa mandé mwen ni ki nouvel, ni si an pran on rid oben an ped on chivé. Poutan i konnet mwen bien, é lontan nou pa té vwè. Té ni on ti laké moun ka atann, kivlédi pou on vandez, pétet sé pou sa i té konstipé, oben yo ka rifizé'y akor Bino-la, iz it?

On moman apré an achté é fin péyé, an sòti, an maché ti-niak (sé sa an té vin fè, maché !), é an rivé douvan on nouvo boutik a makintoch ki sòti wouvè. An rantré-gadé, padavwa ni telman magazen a òwdinatè-pésé a viris, mé boutik a makintoch, sa fout telman ra, sa ra kon on Mersédes an pawking a kanpis Fouyol, oben dévédé a Pitè Toch a Téhéran ! Apenn an té mété pié an magazen-la, on manmzel a figi souriyan, ki té sizé la ka travay, suiv mwen dézyé, épi on souri sipèw klas ! An té jous jenné. Apré an fè on ti lantou é an jété on zié si dènié pitit a fanmi nonbrez a sé dènié model iPod-la, an vin owa kontwa a'y, é an koumansé palé di si é di sa. An di'y dé mo an anglé, istwa dèdi frimé é mété an kontak. Li-menm, i fè on ti éfò pou réponn mwen an anglé, jantiman é natirelman, san fè ahak chichi! Mé an suiv i té ni on aksan pangnol, alòs-poudonk an mété an wout an pangnol.

Jenn fanm-la pa té konnet mwen "pies", kon Matiniken ka di. Sé té on Kibèn, kifè tou natirelman nou touvé nou ka palé di Kiba, di kilti, di siklòn, di mové tan é chalè, di sitiasion a sé Kiben-la, di mannyè moun-la ka viv anba-la, eksétéra é ensidèsuit. On ti kozé entérésan é chaléré, ayen di grivwa, mé dousin klas é respé ! Mwen enki santi tout ti pangnol an té aprann lékol, ek tou sa sa an té glanné adwat-agoch, tou sa rantré annaks, é bel fraz pangnol té ka sòti an bouch an mwen kon dlo riviè, nawflaw. Sé kon sa Manmzel-la rivé di mwen i mayé épi on boug Frans... An fè H-h'mm... On boug i jwenn kotésit menm, ja ni dizan d'sa... Konm i té si janti janti-janti, alòs-poudonk, an mandéy si'y ni frè é sè. I di mwen i ni dé sè.

Yo Kiba. Pli gran-la doktè. Mé lé-frè Kastro pa ka lésé yo sòti. Dépi yo ni kek konpétans, péyi-la bizwen yo. Enfirmiez é doktores, sé rété la, mayé épi moun déwò si yo vlé, mé awa, pa chapé pou alé pon koté. A pa kon isidan, enfiwmiez pé chapé ay travay a Chatel-Pouyak ouben a Pètkiou-lé-Fandgas. An bref, ti dis-onz minit pawol-la sa fè mwen oubliyé bef-la ki té trété mwen par lè mépri-la an gran libréri-la, foup.

Mé pouki moun déwò pli janti évé nou ki nou menm? Mèwd-alòw, sapristi, tonnè-di-dié, bann bouket a gel a kochon, fanm kon nonm ka travay an magazen, é dé serten chofè taksi osi, chè ! Mé kaki fè yo égri kon sa, en, di mwen ti gout ? Ay, Caramba ¡que te lo digo!..

{{ Jean S. Sahaï}}

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.