Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Préparation à distance

Sujets de dissertation créole du mois de septembre

Sujets de dissertation créole du mois de septembre

{{ {Sujets (en créole guadeloupéen)} }}

{{1ère semaine de septembre}}

Jean Bernabé ka maké, adan pawol-douvan a liv a Henry Bernard la, Ti jan lorizon (1980):
«Adan sé péyi-nou a, ni an litérati ki batjé asou balan-an ki ka chayé lanng fwansé a. Adan sa, ni dé kalté moun : ni sa ki ka anni jakorépet épi La Fwans, épi, ni sa ki ka tijé an pawol ki sòti an fonfonn bway lanmizè sé pep nou an. Mé, jòdi jou, pies moun pé pa ni an litérati ki ka kolé adan lanng pep-la, adan kréyol. Nou ké abo lé ékri woman ek tou sa nou lé a an kréyol, nou ké fè bel woman fwansé pentiré an kréyol, mé nou pé ké di nou voyé douvan an litérati kréyol natif natal.»

Zot ké dékatiyé sé lidé-lasa é ba lidé a zot asi sa.

{{2ème semaine de septembre}}

François Marbot, fabilis kréyolopal matiniké la, ka ékri adan «Les Bambous- Fables de la Fontaine travesties en patois créole par un vieux commandeur» (1846):
«Pis faible toujou tini tò :
C’est pou ça à lhè mangé
Yo ka metté chien dérhò,
Quand c’est béké qui…péché»

(in Les deux taureaux et la Grenouille)
Komanté teks-lasa sèlon sa zot konnet asi liv Marbot la.

{{3ème semaine de septembre}}

Georges Castéra, poet ayisien, ka ékri adan Konbèlann (1976) :
«Ou mandé-m chéri sa poézi vlé di?
… oun bann ti fraz pou chaviré malè»

Zot ké kalkilé asi poézi kréyol zot konnet, kelkanswa péyi-la, pou espliké sé vè-lasa.

{{4ème semaine de septembre}}

«Pran lang yon pep pou po patat, anpéché yon pep palé lanng-li, sèvi avè lang-li, entèdi kréyol lékol sé fè pep-la tounen zonbi.»

Komanté fraz-lasa ki sòti adan liv a D. Bébel-Gisler é Laënnec Hurbon, Cultures et pouvoirs dans la Caraïbe (1975).

{{ {Sujets (en créole guyanais)} }}

{{1ère semaine de septembre}}

Jean Bernabé ka ékri, annn pawol-divan liv Henry Bernard a, Ti jan lorizon (1980) :
«Adan sé péyi-nou a, ni an litérati ki batjé asou balan-an ki ka chayé lanng fwansé a. Adan sa, ni dé kalté moun : ni sa ki ka anni jakorépet épi La Fwans, épi, ni sa ki ka tijé an pawol ki sòti an fonfonn bway lanmizè sé pep nou an. Mé, jòdi jou, pies moun pé pa ni an litérati ki ka kolé adan lanng pep-la, adan kréyol. Nou ké abo lé ékri woman ek tou sa nou lé a an kréyol, nou ké fè bel woman fwansé pentiré an kréyol, mé nou pé ké di nou voyé douvan an litérati kréyol natif natal.»

Zot ké dékatiyé sa lidé-ya ké ba zot lidé asou sa.

{{2ème semaine de septembre}}

François Marbot, fabilis kréyolopal matiniké a, ka ékri annan « Les Bambous- Fables de la Fontaine travesties en patois créole par un vieux commandeur » (1846) :
«Pis faible toujou tini tò :
C’est pou ça à lhè mangé
Yo ka metté chien dérhò,
Quand c’est béké qui…péché»

(in Les deux taureaux et la Grenouille)
Koumanté sa teks-a sélon sa zot konnet asou liv Marbot a.

{{3ème semaine de septembre}}

Georges Castéra, poet ayisien, ka ékri annan Konbèlann (1976):
«Ou mandé-m chéri sa poézi vlé di ?
… oun bann ti fraz pou chaviré malè»

Zot ké katjilé asou poézi kréyol zot konnet, kelkanswa péyi-a, pou esplitjé sa vè-ya.

{{4ème semaine de septembre}}

«Pran lang yon pep pou po patat, anpéché yon pep palé lanng-li, sèvi avè lang-li, entèdi kréyol lékol sé fè pep-la tounen zonbi.»

Koumanté sa fraz-a ki soti annn liv D. Bébel-Gisler ké Laënnec Hurbon, Cultures et pouvoirs dans la Caraïbe (1975).

{{ {Sujets (en créole martiniquais)} }}

{{1ère semaine de septembre}}

Jean Bernabé ka matjé, adan pawol-douvan liv Henry Bernard la, Ti jan lorizon (1980):
«Adan sé péyi-nou a, ni an litérati ki batjé asou balan-an ki ka chayé lanng fwansé a. Adan sa, ni dé kalté moun : ni sa ki ka anni jakorépet épi La Fwans, épi, ni sa ki ka tijé an pawol ki sòti an fonfonn bway lanmizè sé pep nou an. Mé, jòdi jou, pies moun pé pa ni an litérati ki ka kolé adan lanng pep-la, adan kréyol. Nou ké abo lé ékri woman ek tou sa nou lé a an kréyol, nou ké fè bel woman fwansé pentiré an kréyol, mé nou pé ké di nou voyé douvan an litérati kréyol natif natal.»

Zot ké dékatiyé sé lidé-tala ek ba lidé-zot asou sa.

{{2ème semaine de septembre}}

François Marbot, fabilis kréyolopal matiniké a, ka ékri adan «Les Bambous- Fables de la Fontaine travesties en patois créole par un vieux commandeur» (1846):
«Pis faible toujou tini tò:
C’est pou ça à lhè mangé
Yo ka metté chien dérhò,
Quand c’est béké qui…péché»

(in Les deux taureaux et la Grenouille)
Koumanté teks-tala silon sa zot konnet asou liv Marbot a.

{{3ème semaine de septembre}}

Georges Castéra, poet ayisien, ka ékri adan Konbèlann (1976) :
«Ou mandé-m chéri sa poézi vlé di ?
… oun bann ti fraz pou chaviré malè»

Zot ké katjilé asou poézi kréyol zot konnet, kisiswa péyi-a, pou esplitjé sé vè-tala.

{{4ème semaine de septembre}}

«Pran lang yon pep pou po patat, anpéché yon pep palé lanng-li, sèvi avè lang-li, entèdi kréyol lékol sé fè pep-la tounen zonbi.»

Koumanté fraz-tala ki sòti adan liv D. Bébel-Gisler é Laënnec Hurbon, Cultures et pouvoirs dans la Caraïbe (1975).

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.